För 100 år sedan startade 139 skidåkare sin färd från Sälen till Mora i det första Vasaloppet. Men egentligen startade ju Vasaloppets historia 1521…
Sverige var i union med Danmark, men missnöjet med den danska kungen Kristian den andre var stort. Gustav Eriksson hade opponerat sig mot kungen och fängslats i Danmark, men lyckats fly. På sin väg genom Sverige på flykt försökte han få med sig bönderna till uppror. Utanför Mora kyrka stod han och talade till massorna att ta till vapen. Veckorna innan hade hans far och bror halshuggits i Stockholms blodbad tillsammans med 80 andra stormän. Hur länge tänkte folket stå ut med grymheterna undrade Gustav? Morafolket var villrådiga och osäkra om det var sanning bakom hans ord och Gustav tvingades fortsätta sin flykt västerut mot Norge. Några dagar senare nåddes Mora av nyheten om Kung Kristian II:s brutala framfört genom Sverige och då ångrade folket att de inte gett Gustav sitt stöd direkt.
De två snabbaste skidåkarna på orten, Lars från Kättilbo och Engelbrekt från Morkarlby, gavs uppgiften att skida efter Gustav. I Sälen kom de ifatt Gustav där han övertalades att återvända mot Mora och leda kampen mot den danska Kungen.
År 1521 började Gustav sitt anfall med dalkarlar i täten. Efter två och ett halvt år var kriget över och Sverige var ett fritt land. Den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till Sveriges kung vid ett riksmöte i Strängnäs. Nu är han en symbol för världens största skidtävling – Vasaloppet!
Idén om ett skidlopp föddes av Morasonen Anders Pers som knöt ihop det nutida skidintresset med Gustavs flykt från Mora mot Norge.
I en artikel i i Vestmanlands Läns Tidning den 10 februari 1922 lanserade han idén om ett Vasalopp. Dagens Nyheter återgav artikeln redan dagen efter, och uttalade samtidigt sitt stöd till ett långt skidlopp, ett mandomsprov, till minne av Gustav Vasa. Efter en tids debatt i pressen, för eller emot ett Vasalopp, beslutade IFK Moras styrelse den 5 mars att köra ett försökslopp, om det gick att finansiera. Dagens Nyheter skänkte 1000 kronor till arrangörerna och såg därmed till att det första Vasaloppet kunde genomföras söndagen den 19 mars 1922.
139 skidåkare ställde sig på startlinjen då och lika många får nu 100 år senare möjligheten att återuppleva premiären i tidsenlig klädsel och utrustning.
Henrik Lenngren är en av dem, och han gör sin träning i Kimstad GoIF Skidcenter. Igår iklädd full tävlingsmundering. – Skidorna glider förvånansvärt bra, men de är lite för breda för dagens smala spårprofiler så man får åka bredvid spåret i skejtbädden säger Henrik. När spåren blivit mer slitna framåt eftermiddagen kanske det går bättre och det går att åka utan att det hugger i.
Henrik har länge fascinerats av Vasaloppets historia och är författare till den nya boken ”Vasaloppet – 90 kvinnor och män i fäders spår”.
En tidigare Kimstadskidåkare som också står på startlinjen i Jubileumsvasan är Sara Brantvall. Sara har lagt mycket tid på utrustning och kläder i ett försök att efterlikna Margit Nordin, den första kvinnan i Vasaloppsspåret. Det var då 1923 och tanken att en kvinna skulle anmäla sig fanns inte hos arrangören och därmed heller ingen regel emot det. Men det rabalder som uppstod efter tävlingen ledde till att det blev ett totalförbud mot kvinnor i Vasaloppet, det räckte med ett ”kavat” fruntimmer. Som tur är kom man på klokare tankar och 1981 öppnades Vasaloppet för alla. Läs mer om Margit i Henriks bok. Läs mer om alla anmälda till Jubileumsvasan på Jubileumsvasans hemsida.
Lycka till Henrik och Sara och alla andra i Fäders spår – för framtids segrar!
